våran ekonomiska situation

I nuläget arbetar Jonathan heltid på meca här i Vännäs och har en fast inkomst, medan jag går skola med studiebidrag och har timlön på coop som varierar helt från månad till månad. Vi har valt att hittills leva på det sättet att vi slår ihop våra inkomster och lever på det månaden ut, och när nästa månads lön trillar in på kontot så överför vi det som blev över till ett sparkonto. För att förtydliga: om Jonathan får in 20,000 och jag får in 6,000 så har vi 26,000kr att leva för den månaden. Med de pengarna betalar vi kläderna vi köper, maten vi äter, hyra, bränsle och allt därtill. Vi delar inte på hälften, vi betalar inte procentuellt, utan vi lever av de pengar vi tjänar och sparar tillsammans för gemensamma mål så som resor, hus mm.

Enda anledningen till att detta fungerar för oss, är för att vi har samma värderingar. Ingen av oss slösar och vi är helt öppna med vad vi lägger pengar på. Om Jonathan ska ut och äta på lunchen istället för att äta matlåda så frågar han alltid om det är okej, och om jag vill köpa en ny tröja så frågar jag honom om det är okej. Detta har fungerat perfekt för oss, och jag älskar att leva helt i tron om att detta ska hålla livet ut och jag älskar att spara mot gemensamma mål.

Men samtidigt så vet jag att om jag hade stått på utsidan och gett råd till oss, så hade jag sagt åt oss att tänka på vad som händer om vi gör slut. Jag hade sagt åt oss att ha allting klart, så att om olyckan är framme så är allt redan ordnat och vi skulle slippa diskutera och eventuellt bråka om det. Så jag funderar på att tillsammans med Jonathan boka en rådgivning på banken för att få höra deras åsikt. I samma veva ska jag också be om råd angående var vi borde förvara våra sparpengar (fond/aktie/sparkonto...). Det känns lite skrämmande, för jag har en känsla att vi ska framstå som två idiotiska ungdomar som tror på evig kärlek och "sånt trams".

Men jag undrar, hur gör ni? 

nyinflyttade och hur lyckliga som helst!